Tes: Avskaffa TV-licens för datorer och smartphones.
Argument för:
Varför betala för något som bara ligger på nätet?
För 30-40 år sedan var SVT de enda som hade tv och radio utbud. Det är annorlunda idag.
De som äger smartphones och datorer har tillräckligt med avgifter att betala.
Motargument:
Att titta på de statliga kanalerna är inget som bara kan göras på en TV längre.
Stilfigurer:
Tretal och Alliteration
Datorspel är det mest sociala mediet
På 70-talet slog datorspelandet igenom. Sedan dess har en konstant debatt och kritik pågått kring detta. Kritikerna hävdar att datorspelandet är ett asocialt tidsfördriv och att det till och med kan vara skadligt.
Datorspel är inte enbart en lek och förströelse. Det är inte heller asocialt och ett sätt att avskärma sig från omvärlden. Det är tvärtom något av det mest sociala man kan ägna sig åt.
Det är det starkaste skälet till att datorspelandet har blivit ett så pass dominerande intresse runt om i världen.
Idag är de flesta arbetsuppgifter, vetenskapliga och kulturella verksamheter förknippade med ett tangentbord och en dator. Det har blivit ett grundläggande sätt hur vi lever våra liv. Och hur vi framställer kultur och hur man kommunicerar. Från barnsben blir man bekant med hur datorer fungerar. Man lär sig deras logik och hur man kan påverka dem och kommunicera. Spelen är idag nästan uteslutande interaktiva. De blir sociala medier som Facebook och Twitter. Fast i ännu högre grad.
Kritiken har gått ut på att datorspel är en introvert sysselsättning, att de inte utvecklar begåvningen och att de till och med kan grundlägga asociala beteenden. Kritikerna försöker också avfärda spelens sociala sida med att de är för regelstyrda. Att spelen inte uppmuntrar fantasi, utan att de enbart spelas efter givna mallar.
Men dagens spel är mycket sofistikerade sociala rollspel. Spelarna interagerar med andra från hela världen. Man förstärker sina färdigheter i språk, lär sig att lösa konflikter tillsammans och får en djupare förståelse för datorer. Spelarna konstruerar saker och löser problem tillsammans. Spelens ramar blir en scen för skapande och rollspel. Spelarna samarbetar, får utlopp för kreativitet och får själva bestämma vad de vill skapa. Ofta krävs god förståelse för logik och programmeringskunskaper för att lösa problem tillsammans. För vad väljer vi? En värld av passiva konsumenter eller aktiva deltagare?
Den amerikanska sociologen Sherry Turkle menar att man på Facebook, Twitter och andra sociala medier ständigt känner sig skyldig att behöva vara aktiv och ha full koll på omvärlden, vilket skapar stress [1]. Detta upplevs inte alls på samma sätt i spelvärlden. Man känner aldrig ett tvång att behöva spela och kommunicera. I spelvärlden har alla spelare samma förutsättningar. Det enda som påverkar är hur du presterar.
Datorspel är en inspirationskälla till programmering och webbutveckling. Marknaden är beroende av en ständig förbättring av teknik. I spelen testas nya koncept och människors kunskaper och intresse för datorer förstärks. Datorspelen är idag vår kultur. Den sociala delen i datorspel utgör stor del av spelupplevelsen. I takt med att spel och datorer länkats samman har också spelandet ökat. Det kan ses som ett bevis på att utövarna egentligen vill interagera i sociala sammanhang. Man spelar ett socialt spel.
Gustaf Gunér, TE12B
[1] Sherry Turkle, TED 3.4.2012 – http://www.ted.com/talks/sherry_turkle_alone_together.html
Datorspel är det mest sociala mediet.
Huvudåsikt: Att en lag om avskräckande bilder på cigarettpaket skall införas.
Argument: Rökning är inte bara något individuellt val. Rökning påverkar både dig själv och din omgivning. Avskräckande bilder på cigarettpaket ger resultat. I Kanada sjönk rökningen med 10 % efter införandet av detta. Enligt en uträkning kommer Sverige
Trovärdighet, källa: Argumenten är trovärdiga. Att den rök du sprider när du röker är farlig för omgivningen är uppenbart. Att rökningen i Kanada sjönk med 10 % är också trovärdigt. Att alltid påminnas om hur farligt det man gör är bör göra resultat. Källan är en undersökning i DN.
Exempel för att stärka argumenten: Att rökningen i Kanada sjönk så pass mycket, och att en professors uträkning säger att om Sverige också skulle införa detta, så skulle Sverige bespara 15 miljarder kronor på en tioårsperiod.
Motargument/värdeladdade ord: Att bilderna skulle vara ren ”skrämselpropaganda” och att individer ska få ta sina egna beslut. Ett negativt laddat ord är ”skrämselpropaganda”. En retorisk fråga och ett mycket bra stärkande argument i texten är: ”Varför ska man dölja verkligheten för att några individer vill slippa se den i vitögat?”.
Struktur: Texten har en mycket bra struktur. Styrkan i texten är fördelad så att övertygelsen blir maximal.
Sammanfattat omdöme: En mycket bra debattartikel. Debattören lyckas verkligen övertyga läsaren. Mycket på grund av att bevisa att det faktiskt ger resultat, och att det har gjort det i Kanada. Jag skulle vilja påstå att målgruppen för texten är tonåren och uppåt, då diskussion om rökning inte är aktuellt under den åldern.
Innehåll
1. De menar att föräldrar idag inte är lika stolta över deras döttrars resultat i skolan som de var förr i tiden. Att prestera har övergått från att vara positivt till att vara negativt.
2. Det är att andra personer bestämmer vad som är rätt eller fel och att vissa människor inte ens får en syl i vädret om det.
3. Debattören menar att problemet ligger i att kvinnor inte får lön och att de inte heller blir uppmanade att prestera. Problemet ligger i samhället.
4. Duktiga tjejer bör bemötas med feedback och komplimanger. Folk ska inte se ned på högpresterande flickor.
Ord och uttryck
a. De menar att killarnas betyg är mycket bättre än vad flickornas är.
b. De menar att experterna reagerar starkt i en negativt håll.
c. De menar att prestation nästan inte längre är något positivt, utan tvärt om.
d. De menar att årets genusdebatt inte alls verkar ha påverkat människors syn. Att den är helt bortglömd.
e. De menar att den synen på tjejer fortfarande sitter så hårt i en.
f. De menar att flickor är precis lika mångsidiga som pojkar är.
Mönster
1. I rubriken.
2. Att duktig inte är något negativt.
3. ”Vem vill vara en prestationsprinsessa?”
4. ”Nojig”.
Bäste Håkan Nesser.
Jag kan tänka mig att du badar i brev från läsare som vill diskutera böcker, fråga frågor och byta ord med dig. Här kommer ett till. Du behöver inte heller svara, jag förväntar mig inte att du ska lägga ned tid på att skriva brev. Du ska skriva böcker, det är du bra på.
Många i min ålder vägrar läsa skönlitteratur. Man vill bara ha faktaböcker och man är inte intresserad av något påhittat. Min morfar säger alltid att alla bör läsa skönlitterarur och att det är väldigt lärorikt. Men när jag öppnar en pocketbok, vilken som helst, kan man ibland bli väldigt trött då böckerna kan vara så dåligt skrivna.
Efter att ha läst boken Maskarna på Carmine Street kan jag verkligen säga att du hanterar språket. Du fångade min uppmärksamhet från ruta ett. Jag citerar: ”Vi kom till New York med fyra fullpackade koffertar och två tomma hjärtan”, sid. 7.
Det citatet var det första jag läste av boken och det var nog det som gjorde att jag fortsatte. Någon har sagt att de första raderna är viktigast i en bok. De här raderna var viktiga för mig. Och antagligen viktiga för dig för det gör nog att många läser dina böcker.
Jag har funderat mycket på om det är storyn som spelar störst roll eller om det är utförandet. Själva handlaget Jag har kommit fram till att mellanläget kallas att det är bra skrivet. Du skriver på ett vackert och poetiskt sätt men för ändå fram själva andlingen utan att det blir en transportsträcka. Man skulle kunna säga att innehållet är en blandning mellan skönlitteratur och små dikter som passar mycket bra in. Din unika stil att skriva på gör att det blir väldigt lätt att leva sig in i innehållet.
Eftersom jag inte läser så mycket skönlitteratur, kände jag det ibland svårt att hänga med i tiden i handlingen Du flikar in händelser som utspelade sig för länge sen. Och nästan blandar tider. Undrar om det är en metod för att förklara tidigare händelser på ett elegantare sätt. Är det något unikt för ditt författarskap?
En annan sak jag har grubblat över är detalj i innehållet. Hur kunde Erik acceptera att Winnie inte talade om för honom hur hon visste att Sarah var vid livet. Och varför blev han inte orolig när Winnie berättade att hon inte kunde säga något om saken och att det skulle ta en vecka att få reda på det. Människor brukar vara ivrigare att berätta något de är glada över.
Svara om du har tid!
Med vänlig hälsning,
Gustaf Gunér
Bokens titel passar verkligen till den roman jag läst. Det inser man inte fören man läst ungefär hälften av boken. Utan att avslöja för mycket av mystiken i boken kan jag säga att en annan författare som har en stor roll i boken har skrivit texter där just titeln på boken tas upp.
Referat på ungefär tio rader
Maskarna på Carmine Street handlar precis om vad som inledningen av boken beskriver; om ett par som har tagit sig till New York med fyra fullpackade väskor och två tomma hjärtan. Erik Steinbeck och Winnie Masons dotter Sarah hade blivit bortrövad av en okänd man mitt i Manhattan. Sjutton månader senare, i samma stad är de nu i hopp om att få tillbaka sin Sarah. Erik är författare och Winnie är konstnär. Under resans gång händer ett antal mystiska och spännande saker. Erik anlitar en spion och Winnie börjar bete sig på ett misstänksamt sätt som sedan får sin förklaring.
Referat på två rader
Boken handlar om ett par som har rest tillbaka till Manhattan där deras dotter blivit bortrövad. Medan Erik skriver och Winnie målar händer det mystiska saker som sedan får sin förklaring.
”Jag tänker att det på många sätt skulle vara lättare att leva om minnet fungerade som en dator, där man helt enkelt kunde radera ut de sakerna man inte står ut med längre och det man inte kan hantera”. Sid. 57
Erik och Winnie (hans hustru) sitter på en fransk krog och konverserar. Erik blickar tillbaka på allt som har hänt, två förlorade barn, ett i hans fall. Han vill kunna glömma det och gå vidare, då han inte hanterar smärtan.
Det jag citerat är en mycket smart tanke. Det passar väldigt bra in i sammanhanget, hur han sitter och tänker på det förflutna. På något sätt får man en blandning av en sorgsen känsla samtidigt som man får en positiv.
”Det kändes som om jag stod med handen i en lotteritombola. Hälften ja-lotter, hälften nej-lotter. Jag rullade upp den lilla papperscylindern och läste svaret. ”Ja” sa jag.” Sid. 30
Detta citat är från när Erik och Winne sitter på en restaurang och diskuterar ett stycke ur Eriks senaste bok. När Winnie ska gå hem frågar hon Erik om han skulle vilja följa med. Då berättar Erik hur tankarna gick i huvudet. Just den ”tombola-känslan” kan man faktiskt känna igen sig i då och då. Därför gillar jag detta citat.
”Jag ber om notan genom en enkel handrörelse och går hem till min ensamhet. Men ensamheten är en svekfull kamrat denna kväll. Efter två glas vin vill vi inte längre veta av varandra”. Sid. 144
Citatet ovan är från just ett tillfälle i boken då Erik sitter på en restaurang och filosoferar, när han ska bege sig hemåt skriver han detta. Jag gillar speciellt detta citat därför att han skriver på ett sådant unikt och målande sätt. I detta fall talar han om en person som ”sin ensamhet”. Ett dystert citat, men ett bra ett.
| illusorisk | overklig |
| utfästelse | löfte, garanti |
| gardering | skydd |
| blyspröjsade | blyinfattning |
| traderande | föra vidare |
| individualist | opasslig person |
| tillnärmelsevis | nästan |
| förpliktigande | att känna sig skyldig |
| kurage | mod |
| kakafoni | illalåtande sammanblandning av olikartade ljud |
| ordkonstellationen | sammansättning av ord |
| paranormal | övernaturlig |
| djärvhet | tapperhet |
| konfrontera | föra samman |
| abstrusiteter | svårbegripliga saker |
| frammana | framkalla, väcka vid liv |
| spatiöst | rymlig, stor |
| bredtiljade | breda golvplankor |
| dagbräckning | gryning, soluppgång |
| merparten | majoriteten |
| renommerad | berömd |
| erinra | komma ihåg |
| allehanda | diverse, blandad |
| intimitet | närhet, förtrolighet |
| kvintett | Fem personer inom t.ex musik |
Maskarna på Carmine Street inleds med en genomtänkt och känslofull mening som verkligen stämmer in med det boken hittills har handlat om. ”Vi kom till New York med fyra fullpackade koffertar och två tomma hjärtan”. Boken är skriven ur författaren Erik Steinbecks perspektiv. Erik är 38 år fyllda och har en fru vid namn Winnie Mason som också har ett kreativt yrke. Winnie är konstnär och behöver mycket tid för sig själv för att underlätta skapandet. Därför håller sig Erik borta ett par timmar varje dag. Även han behöver tid för sig själv för att kunna ta tag i sitt skrivande.
För sjutton månader sedan blev deras dotter Sarah bortrövad av en okänd man i New York City. Erik och hans hustru är nu tillbaka i New York i hopp om att få tillbaka deras barn. En dag beter sig Winnie lite konstigt, och berättar att hon har fått det bekräftat, att deras dotter Sarah är vid liv.
Boken har hittills varit över min förväntan. Jag gillar verkligen hur boken är skriven och hur saker och ting presenteras. Det är mycket lätt att leva sig in i boken och att rita upp bilder i huvudet då allting beskrivs så pass bra.
Det enda negativa jag har märkt är att författaren byter tidsperspektiv. Plötsligt när man läser märker man att man läser om något som hände för två år sedan. Det är antagligen ett sätt att skriva som man måste vänja sig in i.
Jag tror att pusselbitarna under bokens gång sakta men säkert kommer falla på plats. Hur Sarah blev bortrövad, vem det var som gjorde det och det mest intressanta; vad anledningen till det var. Jag hoppas att boken kommer vara skriven på ett sådant sätt så att läsaren själv kan tänka och reflektera över de ledtrådarna som upptäcks.
Jag har höga förväntningar på de resterande 250 sidorna.
Jag ska under de kommande veckorna läsa boken ”Maskarna på Carmine Street” som är skriven av Håkan Nesser. När vi fick svenskuppgiften hade jag svårt att komma på en bok att läsa. En släkting tipsade mig om denna bok och sa att han trodde jag skulle gilla den. Man har även hört mycket gott om Håkan Nessers romaner, och i många fall har just denna bok ansetts som en av de bästa.
Det känns som om Håkan Nesser har ett bra språk. Andra i deckargenren kan genuint dåliga, så om det samtidigt kan vara bra litteratur gör det läsandet roligare. Utförandet är också viktigt, inte bara handlingen.
Jag har smygläst de två första raderna. Och den börjar på ett storartat sätt. ”Vi kom till New York med fyra fullpackade koffertar och två tomma hjärtan”. Det ger förhoppningar och slår an tonen.
Titeln ”Maskarna på Carmine Street” ger en förväntning av spänning och mystik. Boken lär utspela sig i Manhattan, eftersom Carmine Street är en gata däromkring. Genom att läsa på bokens baksida fick jag reda på att boken handlar om en författare och en konstnär som har tagit sig till New York i hopp om att hitta sin dotter som är spårlöst försvunnen sedan över ett år tillbaka.
Boken har ett dramatiskt omslag. Det visar skyskraporna i Manhattan bakom galler. De bleka färgerna och det otäcka gallret ger ett mycket spännande intryck. Ett klassiskt New York tema i svartvitt. Man undrar direkt varifrån bilden är tagen och om det stället kanske har något att göra med det borttappade barnet.
Gustafs blogg för svenskan! 